Utrikes födda blir fler i välfärdens personal

Nästan 300 000 anställda i kommuner och regioner är födda i andra länder. För chefer skärper utvecklingen kraven på långsiktig kompetensförsörjning.

Nästan 300 000 månads- och timavlönade medarbetare i kommuner och regioner är utrikes födda, enligt ny statistik från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Uppgifterna publicerades den 8 oktober 2026 och visar att gruppen fortsätter att växa i både antal och andel.

Under de senaste tio åren har andelen utrikes födda bland månadsavlönade ökat från 14 till 23 procent i kommunerna och från 15 till 20 procent i regionerna. Mellan 2024 och 2025 steg andelen från 22 till 23 procent i kommunerna och från 19,7 till 20,2 procent i regionerna.

Förändringen är särskilt tydlig i delar av vården och omsorgen. Utrikes födda utgör 38 procent av kommunernas undersköterskor och 55 procent av vårdbiträdena. I regionerna är 36 procent av specialistläkarna utrikes födda.

SKR bedömer att befolkningen i arbetsför ålder minskar i två av tre kommuner och att nästan hela ökningen av personer i arbetsför ålder under det kommande decenniet består av utrikes födda. Organisationen framhåller därför integration på arbetsmarknaden som en central del av välfärdens långsiktiga kompetensförsörjning.

Den redaktionella bedömningen är att HR-, vård- och omsorgsledningar behöver följa den lokala kompetensbilden och planera introduktion, validering, språkutveckling och karriärvägar som en del av den ordinarie verksamhetsstyrningen. Arbetet behöver samtidigt bygga på likabehandling, en hållbar arbetsmiljö och bedömningar av varje medarbetares faktiska kompetens.

Redaktionell metod: Artikeln är självständigt skriven av Offentligchef.se med primärkällan som faktaunderlag. Rubrik, sammanhang och chefsperspektiv är redaktionellt bearbetade.