Kort svar
En landshövding är länsstyrelsens myndighetschef och regeringens samlande företrädare i ett av Sveriges län. Rollen ansvarar inför regeringen för att myndigheten arbetar lagenligt, effektivt och enligt instruktion, regleringsbrev och andra regeringsbeslut. Uppdraget kombinerar myndighetsledning med att samordna statliga intressen, följa länets utveckling, föra länets behov till regeringen och samla kommuner, region, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle i frågor som kräver gemensam riktning.
Vad gör en landshövding?
Är länsstyrelsens myndighetschef och regeringens samlande företrädare i länet, med ansvar för statlig samordning, regionala förhållanden och myndighetens resultat. I praktiken kombinerar rollen verksamhetsansvar med ledning, uppföljning och utveckling inom regional statsförvaltning.
Vanliga arbetsuppgifter
- Leder länsstyrelsen och ansvarar för verksamheten inför regeringen
- Samordnar statliga intressen och främjar samverkan i länet
- Följer länets tillstånd och informerar regeringen om viktiga behov och händelser
- Ansvarar för myndighetsstyrning, representation och vid vissa län civilområdesledning
Ansvar och mandat
Landshövding har vanligtvis ansvar för länsstyrelsen och statlig samordning i länet. Mandatet bestäms av organisationens storlek, delegationsordning och hur verksamheten är organiserad. Rollen rapporterar normalt till Regeringen.
Det organisatoriska område som rollen förväntas leda och följa upp.
Politiska beslut, ägardirektiv eller myndighetsledning sätter ramarna för prioriteringarna.
Budget-, personal- och arbetsmiljöansvar måste framgå av delegation och lokala styrdokument.
Vad är en landshövding?
En landshövding är länsstyrelsens myndighetschef och regeringens samlande företrädare i ett av Sveriges län. Rollen ansvarar inför regeringen för att myndigheten arbetar lagenligt, effektivt och enligt instruktion, regleringsbrev och andra regeringsbeslut. Uppdraget kombinerar myndighetsledning med att samordna statliga intressen, följa länets utveckling, föra länets behov till regeringen och samla kommuner, region, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle i frågor som kräver gemensam riktning.
Det finns en landshövding vid var och en av de 21 länsstyrelserna. Titeln är förordningsreglerad och ska inte blandas ihop med länsråd eller länsöverdirektör, som är landshövdingens ställföreträdande chefstjänsteman och ofta leder den löpande interna verksamheten. I Norrbotten, Örebro, Stockholm, Östergötland, Västra Götaland och Skåne är landshövdingen dessutom civilområdeschef med ett utökat samordningsansvar för civilt försvar inom civilområdet.
Formella krav – och vad som bara är arbetsgivarens krav
Det är viktigt att skilja mellan lag, lokala styrdokument och sådant som ofta efterfrågas i rekrytering.
Landshövdingen är länsstyrelsens myndighetschef
Länsstyrelseinstruktionen anger att varje länsstyrelse leds av en myndighetschef som är landshövding. Rollen är därmed myndighetsledning, inte ett politiskt förtroendeuppdrag i länet.
Myndighetsledningen ansvarar för laglighet, effektivitet och redovisning
Myndighetsförordningen lägger på myndighetsledningen att verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande rätt och unionsrätten, med god hushållning samt med en tillförlitlig och rättvisande redovisning. Landshövdingen bär detta ansvar som länsstyrelsens myndighetschef.
Ingen viss examen eller legitimation är föreskriven
Varken länsstyrelseinstruktionen eller myndighetsförordningen föreskriver en särskild examen, legitimation eller yrkesbehörighet för landshövding. Regeringens kravprofil för den aktuella utnämningen avgör vilka erfarenheter och kunskaper som väger tyngst.
Regeringen beslutar om anställningen
Landshövdingar är statliga myndighetschefer som utses av regeringen. Regeringsformen kräver att statliga anställningsbeslut grundas på sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. De verifierade besluten visar tidsbestämda förordnanden, men längden varierar och ska läsas i varje beslut.
Kravprofil används men tjänsten annonseras normalt inte
Regeringens redovisning av utnämningspolitiken anger att en kravprofil ska tas fram även när en myndighetschefsbefattning inte annonseras. Landshövding hör till de befattningar där regeringen som generell utgångspunkt har avstått från intresseannonsering för att kunna söka brett och förutsättningslöst.
Nationella mål ska förenas med regionala förutsättningar
Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet, arbeta sektorsövergripande, samordna statliga intressen, följa länets tillstånd och främja samverkan. Landshövdingen leder myndigheten som ska fullgöra detta breda uppdrag.
Sex landshövdingar är även civilområdeschefer
Landshövdingen i en civilområdesansvarig länsstyrelse är civilområdeschef. Det innebär ett särskilt ansvar för att inrikta och samordna civila åtgärder inom civilområdet vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig enligt den särskilda förordningen.
Landshövdingen är skyldig att bo i anvisad tjänstebostad
Länsstyrelseinstruktionen föreskriver en skyldighet att bo i den tjänstebostad som anvisas. De delar av bostaden som är avsedda för representation omfattas av särskilda regler och ska lämnas när anställningen upphör, om regeringen inte beslutar annat.
Prövning beror på befattningens säkerhetskänsliga delar
Säkerhetsprövning och eventuell placering i säkerhetsklass ska bygga på säkerhetsskyddsanalys och den tillgång befattningen ger till säkerhetskänslig verksamhet. Det är inte en separat utbildningsbehörighet och omfattningen ska inte antas enbart från titeln.
Bredd, ledarskap och samhällsförståelse återkommer i utnämningarna
De tolv utnämningsunderlagen visar erfarenhet från bland annat myndighetsledning, regering och riksdag, kommunal och regional ledning, ekonomi, polis och säkerhet, internationellt utvecklingsarbete, civilsamhälle och akademi. Detta är belagda mönster, inte en fast karriärmall.
Verkliga utbildningar som kan vara relevanta
Utbildningarna nedan är verifierade hos anordnaren den 1 oktober 2026. De ger relevant kunskap men är inte i sig ett formellt behörighetskrav för titeln.
Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning
Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan
- Typ
- Grundutbildning
- Omfattning
- 180 hp, tre års heltidsstudier
- Behörighet eller målgrupp
- Grundläggande behörighet samt Matematik 2 och Samhällskunskap 1b eller motsvarande enligt programsidan.
- Studieform och status
- Campus i Göteborg, dagtid och helfart; aktuella starter finns hösten 2026 och våren 2027.
- Relevans
- Ger en bred grund i offentlig styrning, organisation, ekonomi, politik och juridik. Den är relevant för en lång karriär i statsförvaltningen men är inte ett behörighetskrav för landshövding.
Statsvetarprogrammet
Göteborgs universitet
- Typ
- Grundutbildning
- Omfattning
- 180 hp, tre års heltidsstudier
- Behörighet eller målgrupp
- Grundläggande behörighet samt de särskilda behörighetskrav som anges för aktuell antagningsomgång.
- Studieform och status
- Campus i Göteborg, dagtid och helfart; höst- och vårstarter är publicerade.
- Relevans
- Ger kunskap om politiska institutioner, offentlig förvaltning, politisk teori och internationell politik. Det stödjer förståelsen av samspelet mellan regering, myndigheter, kommuner och regioner utan att vara ett formellt krav.
Masterprogrammet i offentlig förvaltning, Policyanalys
Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan
- Typ
- Avancerad utbildning
- Omfattning
- 120 hp, två års heltidsstudier
- Behörighet eller målgrupp
- Kandidatexamen om 180 hp inom samhällsvetenskapligt område eller motsvarande samt Svenska 3 och Engelska 5 enligt programsidan.
- Studieform och status
- Campus i Göteborg, dagtid och helfart.
- Relevans
- Fördjupar analys av offentlig politik, myndighetsstyrning, genomförande och utvärdering. Den kan vara relevant för kvalificerade lednings- och utredningsroller på vägen men ger ingen särskild rätt till ämbetet.
Chef i staten
Arbetsgivarverket
- Typ
- Kortare fortbildning
- Omfattning
- Två utbildningsdagar; det verifierade tillfället är 17–18 november 2026
- Behörighet eller målgrupp
- För nya eller relativt nya chefer och andra arbetsgivarrepresentanter i statlig verksamhet.
- Studieform och status
- Öppen utbildning enligt Arbetsgivarverkets kurskalender.
- Relevans
- Ger introduktion till rollen som statlig arbetsgivare, arbetsgivarpolitik och chefsansvar. Den är relevant som fortbildning för statliga chefer men ersätter inte regeringens introduktion eller kravprofil.
Högre kurs i totalförsvar och samhällets krisberedskap, steg 1
Försvarshögskolan
- Typ
- Uppdragsutbildning
- Omfattning
- 20 utbildningsdagar: fem dagar på distans och femton dagar på campus
- Behörighet eller målgrupp
- För chefer, beslutsfattare och handläggare med ansvar inom krisberedskap eller totalförsvar och god kunskap om den egna organisationens uppgifter.
- Studieform och status
- Kombination av distans och campus i Stockholm; ej poänggivande.
- Relevans
- Är särskilt relevant för länsstyrelsens geografiska områdesansvar och för landshövdingar som också är civilområdeschefer. Kursen är fortbildning, inte ett nationellt krav.
Vad visar 12 offentliga utnämningsunderlag?
Urvalet omfattar tolv officiella regeringsmeddelanden om nya landshövdingar från februari 2023 till december 2025: Södermanland, Västmanland, Skåne, Stockholm, Gävleborg, Östergötland, Gotland, Jönköping, Halland, Västernorrland, Uppsala och Kalmar. Landshövdingar rekryteras normalt utan offentlig platsannons. Analysen redovisar därför förordnandetid, län och den bakgrund regeringen själv publicerat. Den gör inte utnämningsbesluten till annonser, fyller inte i saknade krav och är inte statistiskt representativ.
- Alla tolv underlag bekräftar att regeringen utser landshövdingen och samtidigt anger att personen är chef för den aktuella länsstyrelsen.
- Tidsbestämda förordnanden är normen i urvalet, ofta omkring sex år men ibland kortare. Mandatperiodens längd ska därför hämtas från varje enskilt regeringsbeslut.
- Politiska ledarroller på kommunal och nationell nivå förekommer ofta, bland annat kommunstyrelseordförande, statsråd, riksdagsledamot och utskottsordförande.
- Myndighetschefs- och senior statlig tjänstemannaerfarenhet är en annan tydlig väg: generaldirektör, rikspolischef, vice riksbankschef, länsråd och departementsråd finns i urvalet.
- Bakgrunderna spänner också över civilsamhälle, internationella organisationer, ekonomi, journalistik, akademi, säkerhet och kommunikation. Det visar att regeringen använder en bred sökyta.
- När utbildning redovisas varierar den mellan bland annat nationalekonomi, journalistik, statsvetenskap, personalvetenskap, juridik och företagsekonomi. Ingen gemensam examen kan utläsas.
- Regeringens motiveringar knyter återkommande kandidatens erfarenhet till länets eller statens aktuella behov, exempelvis totalförsvar, tillväxt, kommunal samverkan eller internationella frågor.
- Förtroende, kommunikativ förmåga och kapacitet att samla aktörer framträder som centrala praktiska krav, men de offentliggjorda meddelandena är inte fullständiga kravprofiler.
- Flera utnämnda har lett stora organisationer eller komplexa politiskt styrda verksamheter. Erfarenhet av ledning på hög nivå är typisk i urvalet men inget lagstadgat behörighetskrav.
- Utnämningarna visar både karriärväxling från politik till myndighetsledning och förflyttning mellan seniora myndighetschefsuppdrag. Ingen enda karriärstege är nödvändig.
| Arbetsgivare | Datum | Uppdrag och kravbild i korthet |
|---|---|---|
| Länsstyrelsen i Södermanlands län | 2025-12-11 | Robert Andrén utsågs för perioden 1 januari 2026–31 december 2031. Regeringen lyfte erfarenhet som generaldirektör, länsråd och departementsråd. |
| Länsstyrelsen i Västmanlands län | 2025-11-07 | Acko Ankarberg Johansson utsågs för perioden 10 november 2025–30 november 2031. Underlaget redovisar ledande erfarenhet från regering, riksdag och kommun. |
| Länsstyrelsen Skåne | 2025-09-08 | Peter Danielsson utsågs för perioden 1 november 2025–31 oktober 2031. Regeringen betonade kommunal ledning, SKR, riksdag och statsvetenskaplig examen. |
| Länsstyrelsen Stockholm | 2025-05-22 | Cecilia Skingsley utsågs för perioden 16 juni 2025–30 juni 2031. Underlaget redovisar bakgrund som vice riksbankschef, chefekonom och internationell innovationschef. |
| Länsstyrelsen Gävleborg | 2025-02-13 | Carina Ståhl Herrstedt utsågs för perioden 1 mars 2025–28 februari 2031. Regeringen lyfte erfarenhet från riksdag och flera utskott. |
| Länsstyrelsen Östergötland | 2025-02-14 | Gunilla Svantorp utsågs för perioden 1 mars 2025–28 februari 2031. Underlaget beskriver kommunal, regional, nationell och internationell politisk erfarenhet. |
| Länsstyrelsen i Gotlands län | 2024-06-28 | Charlotte Petri Gornitzka utsågs för perioden 1 november 2024–31 december 2027. Underlaget lyfter myndighetsledning, totalförsvar, internationellt bistånd och civilsamhälle. |
| Länsstyrelsen i Jönköpings län | 2023-11-16 | Brittis Benzler utsågs från 15 januari 2024 till 30 november 2027 efter tidigare uppdrag som landshövding i Halland samt regionalpolitisk ledning. |
| Länsstyrelsen i Hallands län | 2023-11-17 | Anders Thornberg utsågs för perioden 1 december 2023–30 juni 2028. Regeringen betonade erfarenhet som rikspolischef och säkerhetspolischef i relation till civilt försvar. |
| Länsstyrelsen Västernorrland | 2023-09-01 | Carin Jämtin utsågs för perioden 1 september 2023–31 augusti 2029. Underlaget redovisar erfarenhet som generaldirektör, statsråd, riksdagsledamot och kommunal ledare. |
| Länsstyrelsen i Uppsala län | 2023-03-02 | Stefan Attefall utsågs för perioden 20 april 2023–30 april 2029. Underlaget lyfter statsråds-, riksdags-, bostads- och civilsamhälleserfarenhet. |
| Länsstyrelsen i Kalmar län | 2023-04-21 | Allan Widman utsågs för perioden 1 maj 2023–30 april 2029. Underlaget redovisar juridisk bakgrund, riksdagsarbete, försvarspolitik och kommunal erfarenhet. |
Insamlad: 1 oktober 2026. Analysen återger mönster i urvalet och ska inte läsas som sökvolym eller heltäckande arbetsmarknadsstatistik.
Karriärvägar till och från rollen
Vanliga erfarenheter före rollen
- Senior myndighetschef eller statlig tjänsteperson, exempelvis generaldirektör, länsråd, departementsråd, rikspolischef eller annan ledare med ansvar inför regering eller styrelse.
- Ledande politiskt uppdrag på kommunal, regional eller nationell nivå, exempelvis kommunstyrelseordförande, statsråd, riksdagsledamot eller utskottsordförande, kombinerat med dokumenterad förmåga att leda och samverka.
- Hög ledningsroll inom ekonomi, internationell verksamhet, civilsamhälle, akademi eller annan samhällsbärande organisation när erfarenheten motsvarar länets och kravprofilens behov.
Fortsatta karriärvägar
- Fortsatta uppdrag som landshövding i ett annat län eller ett nytt tidsbegränsat förordnande, om regeringen bedömer det lämpligt.
- Ordförande-, utredar- eller samordnaruppdrag för regeringen, en myndighet, en offentlig stiftelse eller annan samhällsorganisation.
- Generaldirektör, särskild utredare, internationellt uppdrag eller annan senior ledningsroll där erfarenheten av myndighetsstyrning och regional samverkan är relevant.
- Pension eller portfölj av styrelse- och rådgivaruppdrag; landshövding är ofta ett sent steg i karriären och behöver inte följas av en högre chefsnivå.
Formellt nödvändigt: Det finns ingen nationellt föreskriven karriärstege, ingen bestämd föregående roll och inget generellt krav på ett visst antal erfarenhetsår. Regeringens kravprofil, sakliga grunder och den aktuella länsstyrelsens behov styr utnämningen.
Praktiskt årshjul för en landshövding
Detta är ett praktiskt exempel som måste anpassas till länsstyrelsens regleringsbrev, arbetsordning, lokala riskbild, insynsrådets mötesplan, civilområdesansvar och regeringens uppdrag. Myndighetsledning, beslutsfattande, representation, omvärldsbevakning, säkerhet, krisberedskap och dialog med kommuner, region och statliga myndigheter pågår hela året.
Januari–mars
Omsätt årets regleringsbrev och budget i verksamhetsplan och ledningsprioriteringar. Slutför och skriv under årsredovisningen senast den 22 februari samt budgetunderlaget senast den 1 mars, om inte ett särskilt beslut anger annat. Genomför tidig myndighetsdialog, följ upp intern styrning och kontroll och fastställ årets mötes-, samverkans-, tillsyns- och beredskapskalender.
April–juni
Följ resultat, ekonomi och större tillsyns- eller tillståndsfrågor efter årets första tertial. Samla länets aktörer kring nationella mål, infrastruktur, kompetens, klimatanpassning och regionala risker. Genomför insynsråd, arbetsmiljö- och kompetensuppföljning samt pröva beredskapen inför vårflod, torka, skogsbrand, större evenemang och semesterperiod.
Juli–september
Upprätthåll lednings- och krisberedskap under sommaren och hantera lägesbilder vid exempelvis extremväder, bränder eller smittor. Starta höstens planerings- och budgetarbete, följ upp regeringsuppdrag och större ärenden och för dialog med kommuner, region, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle om länets viktigaste utvecklings- och totalförsvarsfrågor.
Oktober–december
Besluta eller bered nästa års verksamhetsplan, budget, internkontrollplan och riskprioriteringar. Följ upp resultat, tillsyn, miljömål, regional samordning och regeringsuppdrag inför årsredovisningen. Säkerställ vinterberedskap, kontinuitet och civilförsvarsplanering samt planera kommande års insynsråd, representation och myndighetsdialoger.
Landshövding jämfört med närliggande chefstitlar
Titlarna används olika mellan arbetsgivare. Tabellen visar den redaktionella huvudskillnaden; kontrollera alltid organisationens faktiska uppdrag och delegation.
| Titel | Huvudfokus | Rapporterar vanligen till |
|---|---|---|
| Landshövding | Länsstyrelsen och statlig samordning i länet | Regeringen |
| Länsråd | Länsstyrelsen | Landshövdingen |
| Administrativ chef | Administrativ funktion | Förvaltningschef / myndighetschef |
Viktiga lagar för en landshövding
Rollen behöver kunna omsätta juridiska krav i beslut, rutiner och uppföljning. Börja med dessa guider och kontrollera alltid organisationens egna styrdokument.
Krisberedskap, kontinuitet och höjd beredskap
Vad måste en offentlig chef kunna före, under och efter en allvarlig samhällsstörning?
Säkerhetsskydd och cybersäkerhet
Vilket ledningsansvar gäller för säkerhetskänslig och samhällsviktig verksamhet?
Dokumentation, diarieföring och arkivering
Vad ska dokumenteras, registreras, bevaras och gallras?
Diskriminering och aktiva åtgärder
Hur förebygger du diskriminering och agerar när någon upplever sig utsatt?
MBL, LAS och arbetsgivaransvar
När måste du förhandla och vad gäller när en anställning förändras eller avslutas?
Offentlighetsprincipen och sekretess
Vad är en allmän handling, vad ska lämnas ut och när gäller sekretess?
Lön för landshövding
Det finns ingen verifierad enhetlig lönenivå för rollen. Lönen bestäms lokalt och påverkas av organisationens storlek, geografiskt område, budgetansvar, personalansvar och uppdragets komplexitet.
Utbildning och erfarenhet
Arbetsgivaren avgör utbildningskraven. En relevant akademisk utbildning eller motsvarande dokumenterad kompetens inom statsförvaltning och myndighetsledning är vanlig, men verksamhetskunskap och tidigare ledarerfarenhet kan väga lika tungt.
En vanlig väg till rollen är ansvar som specialist, projektledare eller chef inom regional statsförvaltning, följt av ett större uppdrag med verksamhets-, budget- eller personalansvar.
I statlig myndighet behöver kandidaten dessutom kunna arbeta med offentlig styrning, rättssäkerhet, dokumentation och beslut inom givna politiska eller myndighetsgemensamma ramar.
Kompetenser som ofta efterfrågas
Statsförvaltning, myndighetsledning, regional samverkan, krisberedskap, kommunikation och samhällsanalys.
Detta bör framgå i en kravprofil
När en landshövding rekryteras behöver titeln översättas till ett konkret uppdrag. En tydlig kravprofil bör ange:
- vilket verksamhetsområde och resultat rollen ansvarar för
- storleken på budget-, personal- och arbetsmiljöansvaret
- vilka beslut rollen får fatta själv och vad som ska lyftas vidare
- rapporteringsväg, ledningsgrupp och eventuella underställda chefer
- vilken erfarenhet och specialistkompetens inom regional statsförvaltning som är nödvändig
Officiella källor och vidare läsning
Mandat och krav varierar mellan arbetsgivare. Dessa primärkällor visar lagstöd, aktuell användning och hur uppdraget regleras lokalt.
- Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktionOfficiell källa
- Myndighetsförordning (2007:515)Officiell källa
- Regeringsformen (1974:152)Officiell källa
- Regeringens skrivelse Utnämningspolitiken 2009/10:43Officiell källa
- Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelserOfficiell källa
- Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlagOfficiell källa
- Länsstyrelsen Södermanland: Landshövding och länsrådOfficiell källa
- Länsstyrelsen Västerbotten: Så styrs LänsstyrelsenOfficiell källa
- Länsstyrelsen Stockholm: Organisation och civilområdeOfficiell källa
- Säkerhetspolisen: säkerhetsprövningOfficiell källa
- Robert Andrén ny landshövding i Södermanlands länOfficiell källa
- Acko Ankarberg Johansson ny landshövding i Västmanlands länOfficiell källa
- Peter Danielsson ny landshövding i Skåne länOfficiell källa
- Cecilia Skingsley ny landshövding i Stockholms länOfficiell källa
- Carina Ståhl Herrstedt ny landshövding i Gävleborgs länOfficiell källa
- Gunilla Svantorp ny landshövding i Östergötlands länOfficiell källa
- Charlotte Petri Gornitzka ny landshövding i Gotlands länOfficiell källa
- Brittis Benzler ny landshövding i Jönköpings länOfficiell källa
- Anders Thornberg ny landshövding i Hallands länOfficiell källa
- Carin Jämtin ny landshövding i Västernorrlands länOfficiell källa
- Stefan Attefall ny landshövding i Uppsala länOfficiell källa
- Allan Widman ny landshövding i Kalmar länOfficiell källa
- Göteborgs universitet: Kandidatprogrammet i offentlig förvaltningOfficiell källa
- Göteborgs universitet: StatsvetarprogrammetOfficiell källa
- Göteborgs universitet: Masterprogrammet i offentlig förvaltning, PolicyanalysOfficiell källa
- Arbetsgivarverket: Chef i statenOfficiell källa
- Försvarshögskolan: Högre kurs i totalförsvar och samhällets krisberedskap, steg 1Officiell källa
Vanliga frågor om landshövding
Vad gör en landshövding?
Är länsstyrelsens myndighetschef och regeringens samlande företrädare i länet, med ansvar för statlig samordning, regionala förhållanden och myndighetens resultat.
Vad tjänar en landshövding?
Det finns ingen verifierad enhetlig lönenivå för landshövding. Lönen bestäms lokalt och påverkas bland annat av ansvar, erfarenhet, geografi och organisationens storlek.
Vem rapporterar en landshövding till?
Rollen rapporterar vanligen till Regeringen, men organisation och delegationsordning kan ge andra rapporteringsvägar.
Vilken utbildning krävs för att bli landshövding?
Arbetsgivaren avgör utbildningskraven. En relevant akademisk utbildning eller motsvarande dokumenterad kompetens inom statsförvaltning och myndighetsledning är vanlig, men verksamhetskunskap och tidigare ledarerfarenhet kan väga lika tungt.
Hur blir man landshövding?
En vanlig väg till rollen är ansvar som specialist, projektledare eller chef inom regional statsförvaltning, följt av ett större uppdrag med verksamhets-, budget- eller personalansvar.
Vad är skillnaden mellan landshövding och länsråd?
Landshövding har här fokus på länsstyrelsen och statlig samordning i länet, medan länsråd beskrivs som en roll med fokus på länsstyrelsen. Exakt gränsdragning bestäms av organisationen.
Metod och källstatus: Sidan bygger på gällande förordningar, länsstyrelsernas aktuella beskrivningar av uppdrag och styrning, regeringens redovisning av utnämningspolitiken, fem verifierade utbildningar och tolv officiella regeringsbeslut om landshövdingar från februari 2023 till december 2025. Befattningen annonseras normalt inte som ett vanligt ledigt jobb. Därför analyseras utnämningsunderlag och redovisade bakgrunder i stället för platsannonser. Urvalet visar faktisk rekryteringspraxis men är inte statistiskt representativt och skapar inga formella examens- eller erfarenhetskrav.